Konsultens utmaningar

Att arbeta som inhyrd konsult inom elevhälsa kan som allt annat innebära både för- och nackdelar. Det beror ju såklart på vem man är som person. Jag för min del är mycket av en igångsättare. Jag trivs med att kavla upp ärmarna och arbeta effektivt, inta ett helikopterperspektiv och ge feed back på alla nivåer till vilka jag uppfattar kan vara i behov av den i vad jag ser och hur jag ser på det, jag analyserar och reflekterar. Det kan vara feed back till skolledning om hur elevhälsoarbetet drivs, resultat av det. Det kan vara feed back till lärare om hur undervisningen går till i ett inkluderande perspektiv, hur lärmiljöerna ser ut och det kan vara direkt feed back till elever som är i behov av stöd och bekräftelse. Jag tycker om att vara med och bygga upp nya verksamheter, reparera verksamheter som fallerat eller bygga upp verksamheter inom större enheter på egen hand. Men att därefter förvalta arbetet år efter år, harva på med rutiner kan för mig bli understimulerande och jag tröttnar lätt. Utveckling får inte gå för fort i verksamheter som inkluderar barn och då jag själv har stort behov av att ständigt utvecklas och utmanas passar konsultrollen mig väldigt bra. Då jag inte är särskilt nostalgisk packar jag ryggsäcken och beger mig till nästa by. Jag kommer till en plats där en ny ledning tar över. Vi diskuterar värdegrund och hur vi ska nå det som åligger oss enligt Skollagen och jag får den stimulans jag behöver.

Att samarbeta med skolledning kan vara oerhört stimulerande om jag får bidra med det jag är bra på. Att själv arbeta som skolledare är inget som lockar men jag finns gärna där som ett stöd. Ibland kan det dock ställa till en del problem om inte transparensen finns eller om skolledaren inte tar sitt fulla skolledaransvar gällande sitt elevhälsouppdrag. Jag har ju arbetat som inhyrd konsult på ett flertal arbetsplatser sedan 2014 och vet hur förväntningarna kan variera. Jag har föreläst och handlett. Dessutom har jag besökt olika verksamheter som velat ha min hjälp men där jag tvingats säga nej. För att det ska fungera behöver ledning och konsult ha en samsyn på vad som ska ingå i uppdraget, dvs. mål och syfte och hur konsultuppdraget ska utföras. Dessutom är det viktigt att tydliggöra på vems uppdrag elevhälsokonsulten arbetar eftersom det ibland är en person som hyr in konsulten och andra personer som har egna intressen av att nyttja konsulten på skolan. Jag har vid mina senaste två uppdrag dessutom gjort en procentmodell där jag föreslår hur tid ska fördelas, hur mycket tid som ska ägnas åt vad. Uppdragsgivaren kan utifrån den omprioritera men i och med detta förs en diskussion kring begränsningar. Det är annars lätt att uppdragsgivaren lägger ett alltför stort lass på den inhyrda specialpedagogen och förväntar sig att denne på sin lilla deltid ska göra underverk. Efter att konsulten inte längre finns kvar på skolan finner man brister som missats och som bör ligga på uppdragsgivarens ansvar att förutse. Tack och lov har det inte blivit så för mig, kanske för att jag tidigt tog den diskussionen.

Den överenskomna modelleneller uppdraget kan behöva omprövas kontinuerligt. Jag har nu tillsammans med min uppdragsgivare på den ena arbetsplatsen bestämt att vi ska ha kontinuerliga samtal varannan vecka om läget. Det kan räcka med 20 min, men jag tror det kan vara av stort värde i en händelserik verksamhet att få tid att sitta ner och reflektera över nuläget i ett förebyggande syfte. Man kan tycka att det ligger i uppdragsgivarens ansvar att ta initiativ till det men då jag som konsult investerar så pass stor del av mig själv i det jag gör vill jag också personligen ha utdelning för det. Som konsult är det också viktigt att ha ett visst mått av civilkurage och inte alltid tänka att det uppdragsgivaren gör och säger är rätt. Vi måste blåsa i visselpipan när vi anser att någon bryter mot lagen eller handlar etiskt eller moraliskt förkastligt vilket kan vara nog så svårt om man är direktanställd på den aktuella skolan, kanske ännu svårare om man är inhyrd. Fördelen är att jag för min del har en chef utanför arbetsplatsen att vända mig till. Som egenföretagare antar jag att man behöver bygga upp ett nätverk. När jag är ute på uppdragsintervjuer ställer jag sådana frågor att jag ganska snabbt får en bild av hur pass bra ”koll” uppdragsgivaren har gällande det lagstadgade elevhälsoarbetet och mitt ansvar enligt skollagen. Visar det sig att kunden vill att jag exempelvis ska skriva åtgärdsprogram utan att vara delaktig i utredningsprocessen om särskilt stöd klargör jag detta för kunden och förklarar vad lagen säger och att jag inte kan vare sig formulera något ÅP eller skriva på något som jag inte varit med och gjort en bedömning om. Om jag i det samtalet bedömer att uppdragsgivaren är mottaglig för handledning är jag öppen för ett samarbete. Envisas kunden däremot med att vilja hyra in mig för att jag ska göra något som enligt min uppfattning bryter mot Skollagen önskar jag inte gå vidare.

IMG_0582

Nu har snart alla löv fallit ner. Varje morgon jag vaknar tittar jag ut genom fönstret och väntar att snön ska ligga där på marken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s